Tidigare:

Han sa inget utan kysste mig istället mjukt på läpparna innan han reste sig från soffan, han gick sedan och satte på She’s the man, vilket var min favorit film. Jag satte mig tillrätta i soffan och någon minut senare kom Harry ut med snacks och ett paket is. Jag tog tacksamt imot isen och lade den på mitt kindben. Han lyfte på mina ben och satte sig med dem i sitt knä innan Harry tryckte på play. 

 Jag vaknade på morgonen av att det gjorde otroligt ont i magen. Jag satte mig upp i soffan och höll om min mage. Harry låg fortfarande och sov och jag kunde inte med att väcka honom så jag ställde mig långsamt upp. Min mage gjorde riktigt ont och jag klev med lånsamma steg in i badrummet. Jag ställde mig framför spegeln och granskade mitt ansikte, mitt kindben var helt svullen och lila. Jag hade också fått en blåtira och på min arm hade jag märken efter Pontus hårda tag. Min mage så värst ut, den var svullen och jag var väldigt blå. Jag hörde fotsteg utanför så jag satte snabbt på mig tröjan och vände mig om. Harry stod i dörröppningen och såg besviken ut. 

• You don’t have to hide it, sa han och gick närmre mig.

Jag svarade inte utan suckade tyst istället. Jag tittade ner på mina fötter och började fingra  på tröjan. Harry tog min hand och drog med mig ut i hallen. Han tog på sig sina skor och vi gick över till Louis lägenhet. Harry knackade på och det dröjde någon minut innan en trött Louis öppnade, han kisade med ett öga medan det andra var stängt. Han hade antagligen följt med ut igår så han hade väl en hemsk baksmälla. Jag tittade ner i marken och försökte göra mig så liten som möjligt men såklart gick inte det. Louis spärrade upp ögonen när han såg mitt ansikte. 

• God Ellie, what happend to you? Frågade han och tittade oroligt på mig.
• My ex found me, sa jag tyst och tittade på Harry.
• Right, Louis. Do Eleanor have some convers or something Ellie can borrow? Frågade Harry snabbt.
• Well, yeah, but god. Sorry but it looks terrebly, sa han och log osäkert.
• I know, wont be able to be on pictures in some weeks now, sa jag och log mot honom.

Han drog in mig i en kram om gav mig sedan ett par convers i min storlek. Vi sa hejdå och gick ner till bilen, jag hade ingen anning vart vi skulle men någonstans antar jag. Utanför stod det ett tiotal paparazzis och jag blev med ens orolig. De skulle se om mig, eller ja, de hade redan sett mig. Jag tog på mig Harrys hodie och drog på luvan, Harry tog ett fast tag om min hand och sedan gick vi fort till bilden.

• So, were’re we going? Frågade jag osäkert.
• To the hospital, you must get that rib looked out, sa han lungt och lade sin hand på mitt lår. Jag kramade om den och log mot honom.

Efter tre timmars väntetid och en timmas undersökning av olika moment satt vi nu inne i sjukhus rummet och doktorn skulle säga vad som var med mig. 

• So Ellie, You got two broken ribs. You will get painkillers and then you will have to relax a few weeks, sa han och log mot mig. 
• Thank you, sa jag och skulle precis resa mig upp, när han hejdade mig.
• Wait, I’ve got some more. I’m sorry but the kick to yout stomach was to powerful so the foster didn’t make it, sa dokton och jag frös till.
• Wait what? Sa jag förvånat .
• The baby, you were pregnant, sa han och tittade i sina papper.
• I was what? Sa jag igen helt oförstående.
• Pregnant, waiting a child, sa han igen.
• I know what pregnant was, sa jag surt och tittade på Harry som såg helt förstelnad ut.
• You weren’t that long gone thro, only a week, sa han lugnt.

Jag vart helt stum och kunde inte riktigt få fram några ord. Hade jag varit gravid och fått missfall, för att Pontus misshandlat mig. Snacka om mycket information på kort tid.

Jag vände tillbaka blicken till doktorn som verkade ha ännu mer att säga.

• Was it something else? Frågade jag.
• Well, you have to make a rapport to the polis about this, sa han och jag suckade tyst.

Ytterligare en timme senare var vi äntligen klara som att i bilen påväg hem till mig. Harry vägrade lämna mig ensam nu eftersom vi gjort polisananmälan och gud vet vad Pontus kan ta sig till. Vi stannade utanför min lägenhet där det stod ett par paparazzis jag tog upp luvan och skymde så mycket av mitt ansikte som möjligt. Jag låste upp dörren och ropade efter Sara, hon var inte där. Så istället tog jag upp min telefon och ringde henne, efter sex signaler svarade Sara.

• Hallå, viskade hon.
• Hej, var är du och varför viskar vi? Svarade jag tyst.
• Shit, du hade nyckeln hem och försvann så jag fick följa med Zayn hem, svarade hon viskande tillbaka.
• Sara? Vaknade du precis? Frågade jag henne.
• Ja, vad är klockan? 
• Ehm, vänta lite sa jag och tittade på klockan i mobilen, 15:34.
• Halv fyra, sa jag kort.
• Oj, men jag drar mig hemmåt nu då. Men förresten, vad hände med dig? Och Harry? Frågade hon, jag bet mig i läppen.
• Ehm, vi gick kind of hem, men jag berättar mer när du kommer hem. Och Harry sover här förresten, lång historia, sa jag snabbt och lade på.

Jag lade mobilen i fickan och gick till köket där Harry stod och tittade i mitt kylskåp. Han vände bort blicken från kylskåpet till mig och log lite svagt. Jag besvarade leendet och satte mig på en barstol. Harry stängde kylsåpet och gick fram till mig.

• No more sitting on the kitchen bench as you always do? Frågade han och log mot mig.
• Not for awile, svarade jag och ställde mig upp. 

Jag lade mina händer bakom hans nacke och han lade sina på min höft. Sedan lutade han sig fram och kysste mig mjukt på läpparna. Jag drog motvilligt ifrån mina läppar från hans efter en stund och tittade Harry djupt in i ögonen. 

• I’ve missed that, sa jag tyst och borrade in mitt ansikte i hans bröstkorg.
• Me too, svarade Harry och kramade om mig.

Vi släppte varandra efter ett tag och gjorde lite lunch, det blev nudlar och bacon. Vi satte oss i soffan och åt, jag glömde min sked så jag reste mig snabbt upp för att hämta den. Det stack till i midjan och jag grimanserade åt hur ont det gjorde, jag slängde en snabb blick på Harry som tittade oroligt på mig. Jag rätade på mig och gick med snabba steg till köket för att hämta min sked. När jag kom tillbaka satt Harry fortfarande och så orolig ut.

• It’s fine, sa jag och satte mig ner igen.
• But we still need to talk, sa han allvarligt.
• Okey, svarade jag kort.
• Well, you were pregnant, började han.
• Yeah.
• If he wouldn’t have kicked you it would still be alive, what would you’ve done then? Sa han tyst.
• We, what would we’ve done. Well I’m not ready for a baby so I wouldn’t want to keep it, but I’m dreaming about having kids in the future, sa jag.
• Couldn’t agree more, svarade han och log mot mig.
• So tell the others the whole story? Frågade jag och tog en klunk av mitt vatten.
• Sure, you’re the worst lier ever so the would’ve figure it out anyways, sa han och skrattade. 
• Hey! Sa jag och slog till honom på armen, självklart skulle jag göra en rolig grimas också så han skrattade ännu mer.
• You’re so cute when you those faces, sa han.
• You think so huh? 
• Totally, sa han och pussade mig snabbt på munnen.

Vi åt upp och ställde all disk i diskmaskinen. Vi gick sedan ut i hallen och Harry tog på sig sina skor för han skulle hämta sina grejer. Jag stod och försökte nudda min tunga med näsan lite sådär halvt random som vanligt. Harry skrattade åt mig när jag misslyckades och tog sin hodie. Jag gick fram till honom och ställde mig på tå. Jag kysste honom på läpparna och han lade försiktigt sina händer om min midja. Mina händer gled upp på hans rygg innanför tröjan och han backade försiktigt undan. Jag lipade mot honom och han gjorde en ledsen min mot mig.

• I gotta go now, but I’ll be right back, sa hon och öppnade dörren.
• Yeah yeah, hurry. I miss you already, sa jag och skrattade lite.
• Don’t forget to lock the door, sa han och började gå.
• Sure mom, sa jag och flinade.